Hoppsan…

Anna Alemo

Förra vecka skickade jag in mitt tredje manus till både förlag och agenter. När det väl var gjort slog ångesten till. Vad hade jag gjort? Denna gången hade jag tänkt att jag åtminstone skulle låta någon annan läsa det först. Att jag skulle bearbeta mitt manus ordentligt för att verkligen göra det så bra som möjligt. Men testläsare växer inte på träd och det kostar en del att anlita en lektör. Även om jag tror att den kostnaden skulle vara värt det i slutändan. Och tänk så mycket jag skulle lära mig!

Men nej, nu blev det inte så denna gången. Det är visserligen inte för sent. Jag kan när som helst anlita en lektör. Även fast jag drömmer om att ett förlag ska plocka upp manuset och att vi ska jobba vidare med det tillsammans.

Status för manus 3

I helgen konstaterade jag något förvirrat att mitt tredje manus plötsligt var klart. Vad hände? Det kändes som om jag precis hade börjat skriva. Och jo, det var faktiskt inte så länge sen jag började. Trots sjukdomar och annat, så har jag på något sätt fått ihop ett litet manus på under två månader. Förvisso ett råmans med en massa jobb framför sig, men ändå!

Från början tänkte jag mig ett romantiskt feelgoodmanus med lite inslag av humor – och det blev det också. Men jag undrar om det inte även är en romance. Jag håller som bäst på att gå igenom det igen och sen är frågan vad jag ska göra. Skicka in det till förlag? Låta det vila och sen ge mig på det igen? Prova att anlita en lektör? Lite osäker. Men hur som helst så är jag faktiskt, just nu, alldeles pirrig och glad för mitt lilla manus.